Om geografin i fyran

Nu när höstterminen är avklarad tycker jag tiden börjar bli mogen för att presentera SO lite mer på djupet.

SO-ämnet är det ojämförligt största skolämnet eftersom det består av fyra olika ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Det finns inget lättöverskådligt sätt att sammanfatta SO i ett blogginlägg, så jag tänker dela upp mig i dess olika delämnen. Först ut: GEOGRAFI.

Man kan fråga sig varför man läser geografi i grundskolan. Vad är själva syftet? Vilka förmågor vill man lära ut? Läroplanen säger detta:

-          ”Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,

-          utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

-          göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

-          värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.”

Vilka konkreta krav är det läroplanen ställer på eleverna i mellanstadiet för att säkerställa att de verkligen utvecklar de fyra förmågorna ovan?

”Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det ge­nom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geo­grafiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dess­utom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvill­kor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.”

Minimikraven i ämnena på mellanstadiet är desamma som kraven för betyget E i sexan. I de flesta fall handlar det om förmågor som återkommer gång på gång i fyran, femman och sexan (och så vidare), men i enstaka fall kan det vara saker som bara berörs i en årskurs. Namngeografin, t ex, har vi i Nackas kommunala skolor enats om att dela upp så att vi tar Sverige i fyran, Norden i femman och Europa i sexan. Men just namngeografin är speciell på ett annat sätt också. Den hänger inte särskilt bra ihop med de fyra förmågorna i syftet. Det beror på att kravet om namngeografi lades till av regeringen i sista stund, vilket försvårar lite för lärare och elever. Analyskraven är många och avancerade. Det tar tid för mellanstadieelever att anamma de tankesätten. Namngeografipluggandet är lätt för de minnesgoda men mycket svårt för oss andra och tar också det en hel del tid. Inte så att det är värdelösa kunskaper, långt därifrån. Men de finns inte med i det helhetsgrepp som präglar resten av geografiundervisningens inriktning och komplicerar det nollsummespel som undervisningstiden ofta utgör. Jag vill gärna nämna detta, inte som gnäll utan som förklaring, eftersom jag har pratat med flera föräldrar sedan förra hösten som förvånats över just namngeografikraven.

Under hösten höll vi på en del med hur jordytan formas. Vi snuddade också vid hur kartor fungerar och började de namngeografiska studierna. I vår skall vi fortsätta med karthantering och namngeografi. Vi kommer också att hålla på lite med befolkningsfördelning och hållbar utveckling.

Ni som har barn i både fyran och femman märker att en del moment är samma i bägge årskurserna. Det beror på att femmorna följer den plan för mellanstadiet som gällde när de började fyran. Men från och med detta läsår följer vi en gemensam ordning för alla Nackas kommunala skolor. En del saker har bytt årskurs och årets fyror kommer därför att läsa vissa moment i annan ordning än sina föregångare. Att vissa saker just detta år (och i viss mån nästa) läses i flera årskurser blir en oundviklig effekt; en som inte påverkar eleverna ett dugg, men som kan se egendomlig ut utifrån. Läroplanen intresserar sig bara för vad som skall göras under mellanstadiet som helhet och har inga synpunkter på vad som görs när.